Mama Dangerous & Planet of the Rats!
aaii tjenna..
Sen sista har de val inte hant jattemycket. Afrikaners tanke om tid ar smatt irriterande. Sager dem en tid sa menar dem egentligen 3 timmar senare. Arthur, en kille som Sarah kanner igenom Roda Korset bor i Entebbe och honom hade vi bestamt att traffa nar vi val var dar. Pa kvallen skickade vi darfor ett sms till honom och han skrev att han skulle ringa nar han jobbat klart.. Det visade sig bli dagen darpa. Han ringde da och sa att han skulle komma till vart hostel om cirka en timme sa vi at frukost och gjorde oss i ordning, och borjade att vanta. Vid lunchtid insag vi att han nog inte skulle komma inom den narmaste framtiden. Sa vi fordrev dagen med lite allmant dagdrivande. Sasom kortspel, promenader och uppdatering av denna blogg. Pa kvallen at vi middag pa Red Rooster, en sportbar en bit fran vart hostel. Nar vi var pa vag hem ringde Arthur och undrade var vi var, han var pa vart hostel. Notera att nu var klockan snart 20.00 och det var i princip ett dygn sedan han sa att han skulle hora av sig. Markliga afrikaner! Val tillbaka mottes vi av glada miner fran Arthurt och Mr Bbaale, bada som varit pa Gotland i samarbete med det gotlandska Roda Korset. Vi fick en skon pratstund och de berattade bland annat att i Uganda sa hjalps alla at att betala for brollop. Sa man donerar en summa till brudparet och darmed ar man inbjuden att komma och fira festen med de 500 andra gasterna.. Detta ar nagot Sauron och Mr Bobo funderar pa att anama till sitt eget brollop! De var valdigt trevliga och pratig och refererade till Saurons mamma som Mama Dangerous, nagot vi tyckte var ganska kul.
Pa eftermiddagen blev vi uppraggade av en liten tjej pa cirka 10 ar. Hon fragade glatt vilka vi var och vart vi kom ifran. De visade sig att hon ville salja sina hemmagjorda armband till oss. Hon hade gjort armband av nagot liknande kabeltradar som hon stolt visade upp. Sa klart barmhartighetskopte vi ett armband for en lojlig struntsumma. Nar vi senare skulle kopa bananer gick vi fram till en lite bod, dar satt en kille pa 6-7 ar med en 1-aring i famnen och ytterliggare tre barn i aldrarna dar emellan. Nar vi bad om bananer sag han pa oss, satte ner 1-aringen i dammet och borjade plocka av vara bananer. 1-aringen sag med forskrackta ogon pa de tre vitingarna som stod framfor henne. Hon var stel av skrack, stackaren hade sakerligen aldrig sett en vit manniska forut och trodde sakerligen att vi var spoken.. Det kanns anda lite surrealistiskt att handla av ett litet barn, han borde juh ga i skolan eller hur?
I onsdags akte vi vidare emot Fort Portal. Det blev en matatu in till Kampala igen, och killen som jobbade pa matatun var allmant dryg och otrevlig sa vi blev pa daligt humor. Val i Kampala tog vi oss till busstationen och letade upp en buss som skulle ga till Fort Portal, vi betalade och satte oss att vanta i bussen. Tva timmar senare och cirka 4 liter svett fattigare kom vi antligen ivag. Luften i bussen stod still och svetten bara rann av oss, vaskorna som fick sta pa golvet blev trampade pa och fulla av damm och manniskorna pa bussen var allmant otrevliga emot oss muzungus. Snacka om att sanka vart humor. Val ivag gick bussresan bra, lite komiskt nar vi stannade for pinkpaus mitt ute i buschen och hela bussen sprang av och gjorde sina behov i det fria. Vagarna medfor ett evigt skumpande nar man reser och jag fick en vaska i huvudet som foll ner, inte skont. Pa ett stalle samlades forsaljare runt om bussen och affarerna gjordes upp genom oppna fonsterrutor. De salde grillade bananer, grillspett, chapati och diverse andra myskogrejer. Spoon mumsade glatt i sig ett chapati. Val framme i Fort Portal tog vi en special hire till Lake Nkuruba som vi bestamt att vi skulle till. Det ar en crater lake som enligt Lonely Planet skulle vara helt gudomlig. Vi hade tankt oss hyra en stuga vid strandkanten och sen relaxa dar i nagra dagar. Sa blev det inte!
Val dar inser vi att det saknas strom sa ljuset vi hade i var banda kom enbart ifran en oljelampa. Vi fick lite efterlangtade mat och slocknade pa tre roda i varsin sang. Nasta dag ger vi oss ut for att utforska sjon. Med vandringsskorna pa tar vi oss nedfor branterna till sjon som ar omgiven av regnskog. Den visade sig vara mycket mycket mindre an vi forvantat oss. Efter att ha chillat pa varsin sten en stund gick vi vidare mot top of the world. En utkikspunkt varifran man kan se alla fem crater lakes i omradet. Nar vi antligen hittat ut pa landsvagen fick vi sallskap av en afrikan trots hans avsaknad i kunskapen engelska. Som vanligt forsokte de lura oss nar vi val avr framme, killen som tog entry fee vill ha betalt for var "guide" ocksa, vi vagrade prompt att betala for vart luffarbihang! Sedan ville killen saklart aven han ha betalt for sina "tjanster" som vi aldrig bett om. Mr Bobo sa snallt till honom att vi ville att han skulle betala oss for vi hade juh faktiskt visat honom vagen, han fattade nada och dunstade!
Den sista natten vid Lake Nkuruba blev den varsta hittills pa resan. Nar vi hade lagt oss horde vi hur det prasslade i nagon pase. Medans Sauron och Spoon gomde sig under varsitt myggnat gav sig Mr Bobo ut pa jakt efter vad som orsakade latet. Nothing found. Vi la oss igen. Tva minuter senare prasslade det igen, i var bananpase hittade vi en mus som lyckades smita. FAN! Jakten kunde borja, efter att ha sprungit in i Saurons myggnat(tur att hon sov) och ner pa golvet sa sprang den ratt in i var gillrade falla, en bananpase uppstalld med en aromatburk. Musen avled ett kort ogonblick darefter efter ett mote med Mr Bobo's sko! Skont, nu kunde vi antligen sova! Halv fyra pa morgonen sa vaknar vi av ett annu mer oronbedovande prassel, igang med oljelampan igen och pa ny jakt. Nu visar sig vara inkraktare vara inte mindre an en fet svartratta och ytterliggare nagra moss. Vi kan val saga sa har att det blev inte mycket somn den natten.
Stallet vi bodde pa saknade aven rinnande vatten sa duschen var en balja med iskallt regnvatten, det kravdes lite samarbete mej och Sarah emellan men tillslut var vi i alla fall lite renare. Pa eftermiddagen hade vi en tavling om vem som kunde gora basta fiskespot av enbart naturmaterial. Sauron och Spoon blev snabbt nojda och borjade fiskandet medans Mr Bobo spenderade 45 minuter bara at sjalva byggandet... Tavlingen avbrots pga trisstess..
Idag ar det lordag och vi skall resa vidare, helt arligt har vi inte riktigt bestamt till vart an, men det visare val sig??
Hakuna Matata
Sen sista har de val inte hant jattemycket. Afrikaners tanke om tid ar smatt irriterande. Sager dem en tid sa menar dem egentligen 3 timmar senare. Arthur, en kille som Sarah kanner igenom Roda Korset bor i Entebbe och honom hade vi bestamt att traffa nar vi val var dar. Pa kvallen skickade vi darfor ett sms till honom och han skrev att han skulle ringa nar han jobbat klart.. Det visade sig bli dagen darpa. Han ringde da och sa att han skulle komma till vart hostel om cirka en timme sa vi at frukost och gjorde oss i ordning, och borjade att vanta. Vid lunchtid insag vi att han nog inte skulle komma inom den narmaste framtiden. Sa vi fordrev dagen med lite allmant dagdrivande. Sasom kortspel, promenader och uppdatering av denna blogg. Pa kvallen at vi middag pa Red Rooster, en sportbar en bit fran vart hostel. Nar vi var pa vag hem ringde Arthur och undrade var vi var, han var pa vart hostel. Notera att nu var klockan snart 20.00 och det var i princip ett dygn sedan han sa att han skulle hora av sig. Markliga afrikaner! Val tillbaka mottes vi av glada miner fran Arthurt och Mr Bbaale, bada som varit pa Gotland i samarbete med det gotlandska Roda Korset. Vi fick en skon pratstund och de berattade bland annat att i Uganda sa hjalps alla at att betala for brollop. Sa man donerar en summa till brudparet och darmed ar man inbjuden att komma och fira festen med de 500 andra gasterna.. Detta ar nagot Sauron och Mr Bobo funderar pa att anama till sitt eget brollop! De var valdigt trevliga och pratig och refererade till Saurons mamma som Mama Dangerous, nagot vi tyckte var ganska kul.
Pa eftermiddagen blev vi uppraggade av en liten tjej pa cirka 10 ar. Hon fragade glatt vilka vi var och vart vi kom ifran. De visade sig att hon ville salja sina hemmagjorda armband till oss. Hon hade gjort armband av nagot liknande kabeltradar som hon stolt visade upp. Sa klart barmhartighetskopte vi ett armband for en lojlig struntsumma. Nar vi senare skulle kopa bananer gick vi fram till en lite bod, dar satt en kille pa 6-7 ar med en 1-aring i famnen och ytterliggare tre barn i aldrarna dar emellan. Nar vi bad om bananer sag han pa oss, satte ner 1-aringen i dammet och borjade plocka av vara bananer. 1-aringen sag med forskrackta ogon pa de tre vitingarna som stod framfor henne. Hon var stel av skrack, stackaren hade sakerligen aldrig sett en vit manniska forut och trodde sakerligen att vi var spoken.. Det kanns anda lite surrealistiskt att handla av ett litet barn, han borde juh ga i skolan eller hur?
I onsdags akte vi vidare emot Fort Portal. Det blev en matatu in till Kampala igen, och killen som jobbade pa matatun var allmant dryg och otrevlig sa vi blev pa daligt humor. Val i Kampala tog vi oss till busstationen och letade upp en buss som skulle ga till Fort Portal, vi betalade och satte oss att vanta i bussen. Tva timmar senare och cirka 4 liter svett fattigare kom vi antligen ivag. Luften i bussen stod still och svetten bara rann av oss, vaskorna som fick sta pa golvet blev trampade pa och fulla av damm och manniskorna pa bussen var allmant otrevliga emot oss muzungus. Snacka om att sanka vart humor. Val ivag gick bussresan bra, lite komiskt nar vi stannade for pinkpaus mitt ute i buschen och hela bussen sprang av och gjorde sina behov i det fria. Vagarna medfor ett evigt skumpande nar man reser och jag fick en vaska i huvudet som foll ner, inte skont. Pa ett stalle samlades forsaljare runt om bussen och affarerna gjordes upp genom oppna fonsterrutor. De salde grillade bananer, grillspett, chapati och diverse andra myskogrejer. Spoon mumsade glatt i sig ett chapati. Val framme i Fort Portal tog vi en special hire till Lake Nkuruba som vi bestamt att vi skulle till. Det ar en crater lake som enligt Lonely Planet skulle vara helt gudomlig. Vi hade tankt oss hyra en stuga vid strandkanten och sen relaxa dar i nagra dagar. Sa blev det inte!
Val dar inser vi att det saknas strom sa ljuset vi hade i var banda kom enbart ifran en oljelampa. Vi fick lite efterlangtade mat och slocknade pa tre roda i varsin sang. Nasta dag ger vi oss ut for att utforska sjon. Med vandringsskorna pa tar vi oss nedfor branterna till sjon som ar omgiven av regnskog. Den visade sig vara mycket mycket mindre an vi forvantat oss. Efter att ha chillat pa varsin sten en stund gick vi vidare mot top of the world. En utkikspunkt varifran man kan se alla fem crater lakes i omradet. Nar vi antligen hittat ut pa landsvagen fick vi sallskap av en afrikan trots hans avsaknad i kunskapen engelska. Som vanligt forsokte de lura oss nar vi val avr framme, killen som tog entry fee vill ha betalt for var "guide" ocksa, vi vagrade prompt att betala for vart luffarbihang! Sedan ville killen saklart aven han ha betalt for sina "tjanster" som vi aldrig bett om. Mr Bobo sa snallt till honom att vi ville att han skulle betala oss for vi hade juh faktiskt visat honom vagen, han fattade nada och dunstade!
Den sista natten vid Lake Nkuruba blev den varsta hittills pa resan. Nar vi hade lagt oss horde vi hur det prasslade i nagon pase. Medans Sauron och Spoon gomde sig under varsitt myggnat gav sig Mr Bobo ut pa jakt efter vad som orsakade latet. Nothing found. Vi la oss igen. Tva minuter senare prasslade det igen, i var bananpase hittade vi en mus som lyckades smita. FAN! Jakten kunde borja, efter att ha sprungit in i Saurons myggnat(tur att hon sov) och ner pa golvet sa sprang den ratt in i var gillrade falla, en bananpase uppstalld med en aromatburk. Musen avled ett kort ogonblick darefter efter ett mote med Mr Bobo's sko! Skont, nu kunde vi antligen sova! Halv fyra pa morgonen sa vaknar vi av ett annu mer oronbedovande prassel, igang med oljelampan igen och pa ny jakt. Nu visar sig vara inkraktare vara inte mindre an en fet svartratta och ytterliggare nagra moss. Vi kan val saga sa har att det blev inte mycket somn den natten.
Stallet vi bodde pa saknade aven rinnande vatten sa duschen var en balja med iskallt regnvatten, det kravdes lite samarbete mej och Sarah emellan men tillslut var vi i alla fall lite renare. Pa eftermiddagen hade vi en tavling om vem som kunde gora basta fiskespot av enbart naturmaterial. Sauron och Spoon blev snabbt nojda och borjade fiskandet medans Mr Bobo spenderade 45 minuter bara at sjalva byggandet... Tavlingen avbrots pga trisstess..
Idag ar det lordag och vi skall resa vidare, helt arligt har vi inte riktigt bestamt till vart an, men det visare val sig??
Hakuna Matata
Kommentarer
Postat av: Mamma mu
Antar att en fet svartråtta är aningens för stor för Tobbes 45:or :))) Men hu va läskigt med en massa möss som springer runt en när man sover.
Postat av: Suz anne
Fy vad äckligt m råttor :((
kramisar
Trackback
