The Newyorker

Så trött jag blir på att höra allt evigt gnäll. Det finns då ytterst få människor som kan gå en hel dag utan att gnälla. Se bara på mig, idag har jag inget att klaga på, därför klagar jag över de som klagar. Underligt eller hur! Aldrig är man nöjd, att bara må bra och vara tillfreds med vardagen är inte tillåtet, man måste allt vara lite arg varje dag. Tänk så mycket annat man kunde få gjort om man la energin på något som faktiskt gör en gott.

Det som irriterar mig lite idag är allt gnäll över SL-trafiken. Inställda tåg, fastfrusna växlar, bussar som aldrig håller tiderna. Listan över saker som kan gnällas över kan göras milslång. O ja, funkar allt som det ska, då klagas det över priserna. Min frukost som vanligtvis brukar vara min heliga stund på dagen blev idag allvarligt infekterad av gnället över SL. Visst, på vissa punkter kan jag hålla med. Med tanke på att vi lever i ett land med ett varierat klimat och att det inte hör till ovanlighetens skull att vi får långa, kalla snöfyllda vintrar så borde förberedelserna inför de kommande snömånaderna faktiskt vara lite bättre.  Snöröjningen på spåren kan säkerligen effektiviseras men samtidigt är detta saker som inte går särskilt snabbt. Att utveckla nya system och sätt som underlättar tar tid, och framförallt, kräver stora kapital.

Isen och snön på spåren måste bort innan det blir körbart för tågen och jag kan definitivt säga att jag inte vill ut och åka på några spår som inte är rensade. Därför begriper jag helt ärligt inte allt oj:ande och klagande angående försenade tåg och bussar. Ofta har ingen av oss särskilt bråttom dit vi skall heller, vad är det vi stressar efter så otroligt mycket som gör att livet faller på en halvtimmes försening eller två? Men allvarligt, om vi inte har större problem i Sverige att gnälla över än om försenade tåg så borde vi skatta oss lyckliga. Egentligen borde vi väl enbart vara tacksamma att våra problem inte är större än så? Borde vi inte istället vara tacksamma att vi slipper oroa oss för korruption? Tacksamma eftersom de flesta av oss har mat på bordet varje kväll? Tacksamma för att barnadödligheten i vårt land är väldigt låg och för att sjukdomar som i vissa länder innebär dödlighet i Sverige är lättbotat med subventionerad medicin.

Från och med idag skall jag sluta klaga över all småsaker, för ärligt talat jag har inget att klaga över. Jag har familj och vänner som ställer upp på mig i vått och torrt, jag har ett tak över huvudet, jag har varma kläder att ta på mig på vintern när det är kallt, jag har mat på bordet varje kväll, jag har ett bra jobb och jag har den fantastiska förmånen att få den bästa behandlingen som går att få i Sverige, för en ynka summan av frikortspriset 900 svenska kronor. Jag är ta mig fan tacksam för det jag har, och nu är det slut på allt gnäll om det jag inte har.