The Newyorker

Sen Maasai Mara har det varit fullt upp.

I Narok larde en maasai oss ett kortspel, men eftersom att jag inte kan kiswahili och han inte kunde engelska sa framgick egentligen inte spelets mening.. Intressant kvall det dar!

Efter Narok akte vi vidare till Kericho, en liten stad med manga tea plantage, regn och langa stromavbrott. Nu har Kenyas short rains borjat vilket innebar att helt plotsligt blir det svart pa himlen och gud och alla hans anglar pissar pa oss i cirka en timmes tid. Det kan aska lite och sedan forsvinner de daliga vadret. Dess askovader har medfort en hel del stromavbrott, ett kort senaste igar. En dag i Kericho var det helt morkt hela dagen. Sa med stearinljus har vi fatt spela kort i morkret och underhallt varandra sa gott det gar.  En flaska smirnoff hjalper alltid lite pa vagen om man sager sa!

Nar vi skulle ga och titta pa de stora tea plantagen som finns runt om i Kericho borjade vi att ga 1-2 km i stekande sol! Tills vi insag att Sauro hade hallt kartboken upp och ner och vi hade gatt at helt fel hall. Nar vi aterkom till ursprungslaget, utanfor hotellet, sa insag vi att vart mal for dagen lag precis bakom vart hotell, kanske 10 meter bort! Fett drygt nar man helst vill slippa att bestiga kullar i svettdrankta klader!

Fraga mej inte varfor resten av texten blev asastor, men jag orkar inte engagera mig i det!!

Spoonie borjar fa megapsyk pa alla som ropar munzungo efter oss.. Vilket betyder viting! I borjan var det val lite sott och charmigt nar sma barn pekade och skrek det. Men nar vuxna manniskor gormar och pekar och har sig sa forsvinner det charmiga ganska snabbt! Vid fa tillfallen har jag avskytt mina tatueringar,dessa ar en av gangerna. Det verkar aldrig ha sett nagot liknande forut! Ibland far man lust att gorma tillbaka.

: Ja jag vet att jag ar vit, vad vill du mej svarting?

For i princip sa ohovliga ar dem emot oss. Annars ar kenyanare valdigt hjalpsamma och trevlig.. Forutom deras fascinaton for vitingar.. Men solen borjar behandla oss som en invanare och sakta men sakert borjar vi likna kenyanerna!

Nu ar vi i Kisumu efter lite om och men. Igar satt vi nere vid strandkanten till Lake Victoria och at lunch. Dar fick vi valja ut en fisk som de sen friterade at oss och sa serverades den med ugali och chips. Sa dar satt vi alla tre och at med handerna fran samma tallrik och forsokte grava ur lite kott pa jattefisken! Lite udda men coolt!

Efter lunchen tog vi en tva timmars tur pa Lake Victoria med nagot man skulle kunna likna vid en long tail boat. Tillsammans med en valdigt excentrisk guide akte vi runt, tittade lite pa hippos, besokte en fiskeby och njot av den vackra utsikten. Han berattade dock nagra laskiga historier om att vissa stammar offrar albionmanniskor. Det lat mindre bra.. Hoppas de inte misstar mig for en!

Man far lite perspektiv pa saker och ting nar guiden sa att han ar glad for varje dag han far leva. Att de flesta av hans vanner blev 30-35 men sjalv hoppades han pa i alla fall 45. De kanns knappt som om livet hunnit borja vid 30. Hemma i Sverige tar man for givet att leva till minst 80, om inte mer. For tusan, mummu ar snart inne pa sitt 96 ar! I Kisumu var 20% HIV-smittade 2006, var femte person man moter.. Det ar en skrammande tanke!

Nar vi skulle lamna Kericho i tisdags blev vi tillsagda att vara vid bussen kl 13, den skulle ga vid 14. Val dar slangde vi fram varsin bok och borjade vanta.. och tiden den gick. Den blev 14.30, den blev 15.. 16 17. Va fan borjar man da tanka. De sager att de varit en trafikolycka pa vagen men bussen kommer snart, vanta bara.. Sa vi vantar.. och vantar! 17.30 ger vi upp, gar tillbaka till hotellet, koper en flaska smirnoff och en juice ur baren (ja vi fragade om de kunde gora drinkar men sjalvserverande grogg verkar vara de next best thing!) och super till i morkret av stromavbrottet som aterintagit stan!

Dagen efter kor vi pa de sakra sattet (ta i tra!!) pa att ta sig fram har i Afrika, matatu. Sa dar sitter vi och skumpar omkring, i en minibuss gjord for 15 st men som helt plotsligt rymmer 20, brevid en spyande tjej och med honor (som lagger agg och parar sig med tuppar) all over the place. Mitt vegetariska hjarta gjorde en stor volt och jag svor pa att aldrig mer ata en enda kyckling i Afrika. EU-regler up my ass sager jag bara. Helt plotsligt stannar vi, sa slanger dem upp kanske 50 honor pa taket av minibussen som de surrar fast med snoren. Honorna skriker och krafsar for sitt liv och det kan vara nagot av de vidrigaste jag nagonsin hort! En hona far inte plats sa den slanger dem in vid oss... och da tanker jag: hur mycket nytta gor egentligen alla EU-regler osv? Har har dem iaf inte hort talas om nagot sadant..


Sa har i Kisumu har vi det bra. Forsta dagen traffade jag och Sauron pa tva man som ager och driver en restaurant. Dem bjod dit oss pa kaffe dagen efter och vi gick dit! Dessa tva asiatiska man ar sa energiska och smatt galna att man bara skrattar. Dem pratar pratar pratar, avbryter varandra och man skulle nastan kunna tro att de ar ett gift gammalt par! Nar vi skulle betala insisterade de pa att det skulle vi inte, de hade juh bjudit dit oss! Idag har den ena kort runt oss pa alla hans private clubs. En yacht club osv. Det ar tydligen ganska rika shiamuslimer som har blivit vara nya basta polare!


Det ar lite smatt charmigt att man kan kopa i princip vad som helst fran alla gatuforsaljare som gar omkring. En majskolv? 20 Ksh (15 Ksh ar 1 SEK), en hogtalare, miniraknare? Solbrillor? Underklader? Vi borjar undra var de far alla sina begagnade grejer ifran. Pa marknaderna ligger klader och prylar upplagda langs med marken och de liknar mer eller mindre klader som skankts ifran Roda Korset.

Om nagra dagar lar vi vinka farval till Kenya och bege oss emot Uganda! Det ska bli kul! De tre forsta veckorna pa den har resan har helt klart varit bra men nu borjar jag langt efter gorilla trekking i Rwanda, bungy jump over Nilen i Uganda och saklart Kilimanjaro!


Nu har jag skrivit sa fingrarna bloder.. Minns inte om jag glomt nagot.. Sakerligen!

Spoon's outta here!!