The Newyorker

Medan suderborna leker Hela havet stormar i Hemse så har jag bättre saker för mig! De måste juh finnas bättre saker i livet annars blir jag juh ta mig tusan ledsen. I alla fall, detta har jag sysslat med.. =)

För ett kort tag sedan firades St Patrick’s Day, det undgick väl er inte? Alla gröna annonser och fyrklöver över allt kan väl inte ha undgått någon. Vi borde fira flera andra nationers nationaldagar tycker jag, desto fler anledningar att supa sig full. För det är väl därför vi svenskar firar irländarnas dag, för att få en anledning att supa ner sig mitt i veckan.

När man är ute och reser upptäcker ens radarögon på milslånga avstånd det gröna folket. Med sitt hobbitliknande utseende studsar de fram med ett gigantiskt, fult flin i ansiktet. Våga er inte in i en dryckeslek med detta folk dock. Det skulle jag avråda er från. De tål kopiösa mängder alkohol och de slutar aldrig at förvåna dig. Helt plötsligt snurrar hela din värld, fyllehickan är ett faktum och om du vågar prova dig på att stå upp är tveksamt. Irländaren däremot, han rapar förnöjt samtidigt som han tömmer sitt ölglas, i stort oförstånd över ditt berusade tillstånd.

Man undrar juh om man verkligen skall lita på någon som säger "Dia duit!" när han menar "God dag!", det känns inte särskilt tillförlitlligt eller hur? Nja jag förehåller mig vaksam inför framtiden...

Mina fötter känner nu svensk mark igen efter en helg i vårt vackra grannland Oslo. Första och förmodligen inte sista gången mina lungor fick andas Oslo’s friska luft. Det var på tiden att jag besökte Oslo faktiskt, jag borde ha gjort det tidigare för det var vackert. Litet, charmigt och så att man blir lite kär i det. Efter en skön lördag avnjöt vi en latte på en uteservering i solen och jag kan inget annat påstå än att jag stormtrivdes. Promenerade till Sarah, Dennis och Tobbes jobb och där satt jag i baren en stund, åt lite vindruvor och en äggmacka, drack te och läste tidningen. Så otroligt skönt. Bara sitta där, bläddra i den norska dagstidningen och läsa. Lyx kallar jag det! När Sarah jobbat klart tog vi en sakta promenad runt i Oslo, gick hela Karl Johan fram och hamlade tillslut vid slottet. Där stod vi en stund och hade roligt åt den söta killen som stod i högvakten, så jäkla roligt med sin stora tofs på hatten. Livet är underbart när man har roligt åt de små sakerna. Vi gick sedan och åt på en kinesisk restaurant, stekta nudlar! Mmm säger jag, underbart gott! Väl tillbaka på deras jobb drack vi en öl och Dennis bjöd oss på en chokladfondant med karamellglass. Jag klagar inte på den lyxiga behandling som Oslo givit mig hittills. Kvällen avslutades med filmen Despicable Me, riktigt söt faktiskt.

I söndags tog jag och Dennis en lång skön promenad i solskenet runt i princip hela Oslo. Vi gick förbi Operan, längs med hamnen ner till Akker brygga där vi satt en stund i det sköna sommarvädret och bara njöt av solskenet. Kvällen spenderade vi tillsammans med Sarah och Tobbe på världens skönaste thairestaurant. Skön atmosfär, med ljusslingor, palmer och bungalows. Precis när vi fått in våra drinkar släcktes hela stället ner och det började åska, blixtra och spöregna. Ett typsikt thailändskt monsunregn. Det lite märkliga med det här stället var dock att det hängde Bob Marley –flaggor lite överallt och spelades väldigt mycket röka-på musik. Wierd mix mellan thai och marijuana. Maten var helt superb och drinkarna ännu bättre. Efter en utsökt caipirinha drack jag en Chang-öl som omedelbart förde mig tillbaka till min och Emmas jorden-runt resa. Vi avrundade med en strawberry daiquiri innan vi tog en skön promenad hem igen.

På tåget hann jag se både the Runaways, Hämnden och Black Swan, som allihopa var riktigt bra filmer. Helt klart sevärda! Tillsist vill jag tacka, buga och bocka Dennis, Sauron och Mr Bobo för en riktigt trevlig helg.

Den mest underhållande löpsedeln på länge mötte mig när jag var på väg till tåget i morse (läs fredags). Metros sedvanliga gröna uppslag var prytt med en bild av Carola. Under lydde texten ”Runar sköt min katt!”

Tillåt mig skratta en stund..

Det var länge sedan fyra ord roade mig så pass mycket som de gjorde idag. Det är för jäkla kul eller hur! Med jordbävningar, tsunamis och härdsmälta i Japan, svält i Afrika och uppror i Libyen så skulle man kunna tro att de hade något viktigare att rapportera om men tydligen inte. Det viktigaste fredagen den 18 mars 2011 var att meddela att Runar har skjutit Carolas katt. Jag och min moster Patricia skrattade så vi grät. Vi skrattade när vi stod på perrongen och väntade. Vi skrattade när vi satt oss på Lidingötåget och vi skrattade så att tårarna spröt när vi stod på tunnelbanan. Om man bläddrade fram till artikeln kunde man läsa ”Runar sköt min katt, han gillade den inte särskilt bra. Jag vill inte kommentera det vidare.” Hahaha! Missförstå mig rätt, jag tycker synd om katten, det var säkert en himla bra och hängiven katt. Men det är väl bara en så tragikomisk artikel. Så det viktigaste Carola hade att prata om var att hennes katt blivit skjuten? I doubt it!

Må du vila i frid Carolas Katt!

De vanligaste missförstånden om Sverige

• Isbjörnar går omkring på gatorna.

Haha ja, vart skulle isbjörnarna annars ströva omkring? De kan inte gå mitt i vägen heller, det fattar väl alla! De måste följa trafikreglerna precis lika mycket som vi övriga.

• Alla kvinnor är lättfotade.

Ungefär lika svårflörtade som våra manliga vänner. Alltså, under vinterhalvåret är det för kallt men istället ligger vi igen på sommaren. Make love not war I thought it was?

• Vi har höga alper och är bra på att tillverka klockor.

Jo, alper har vi gott om. Jag kommer ihåg hur irriterad jag blev varje gång jag cyklade till och från jobbet och jag kom till den där långa uppförsbacken som aldrig tog slut…

• Tomten lever och bor i Lappland.

Fel fel fel! Tomten lever och bor i Vallstena, så det så!

• Det finns en stad i de djupa svenska skogarna där 25 000 lesbiska kvinnor bor *.

Alla kommentarer är överflödiga. Men jag förstår de lesbiska skogshuggarna, ibland vill jag också flytta ut i urskogen och slippa allt vad män innebär.

• Alla kvinnor är långa och blonda.

Haha, det låter som om de tror att vi är några slags albiongiraffer. Hur skulle det se ut? Kvinnorna staplar fram längs gatorna, cirka 3 meter ovanför männen och ser allmänt skräckinjagande ut. Det skulle i och för sig förklara varför de tror att vi är lättfotade, för jag menar, vem vill ligga med långbent albiongiraff? Man tvekar i några sekunder i alla fall.

• Vi har flest självmord i hela världen.

Konstigt, i vissa delar av landet ser de inte ljuset på 6 månader. Då skulle jag också vilja ta livet av mig. Jag tror att ljusterapi är en pengamaskin i dessa områden.

• Det är mörkt året runt.

Ja, i alla fall 8 timmar per dygn är det mörkt.. Oftast.

• Huvudstaden heter Oslo.

På något språk gör det säkerligen det.

* Det var i höstas som kinesiska medier hävdade att det fanns en stad i svenska Norrland där det bor 25 000 kvinnliga skogshuggare, alla lesbiska, och dit män inte har tillträde. Påståendet ledde till en oerhörd trafik på internet i jakten på staden som även namngavs som Chako Paul City.

Incheckade och klara sätter  vi oss ner på en bänk och väntar på ombordstigning. Nöjda och glada sitter vi mest och filosoferar, innan det sjunker in för oss.. Har vi hamlat på PRO’s årsmöte? Är alla pensionärerna utrustade med stickor och virknålar? Hur farliga blir de efter en öl eller två?  Borde vi vara rädda? Febrilt börjar vi söka av terminalen med våra hökögon, ja jämför man med pensionärerna så hade vi faktiskt hökögon! Efter en snabb scan bedömde vi medelålder till cirka 67 år, vi drog ner snittet ganska mycket skulle jag påstå.

Ombordstigningen påbörjades, i god tid innan avgång, eftersom rullatorer och lårbensoperationer tar lite längre tid på sig att komma ombord. Vi satte kursen emot spaet, fick varsin morgonrock, handduk och tofflor och 18:01 satt vi bredvid varandra i en varm bubbelpool! Oj så skönt kan jag meddela. I två timmar mysade vi runt i olika pooler, bubbelbad och en väldigt skön ångbastu. Försökte få Sauron att prova kallpoolen på 8 grader men det var hopplöst dessvärre.

Väl när vi skulle få vår behandling blev vi ombedda to get naked! Kom lite som en överraskning men varför inte, det var länge sedan jag var naken bland främlingar! Först fick vi en skön helkroppspeeling, vilket var välbehövligt. Jag anar att tre kilo död hud lämnade min kropp där och då. Behandlingen fortsatte med helkroppsmassage med lavendelolja, det märkliga här är hur närgången min massös var at the lower regions men däremot verkade vara livrädd för tuttar! Which does not make sense to me! Vi fick sedan en skön hårbottensmassage och fotmassage. Jag har en liten aning om att min massös försökte få mig i säng dock, för emellan hårbottensmassagen och fotmassagen gav hon mig en väldigt märklig öronsnibbsmassage. Rätta mig om jag har fel men enbart folk som försökt få mig i säng ger sig på öronsnibbarna. Så det kändes inte alls konstigt! Det typiska med mig är ändå att trots att jag b lir ompysslad så kan jag inte slappna av, inombords trummar jag med fingrarna och tänker ”Just go on with it, get to the good stuff”

Väl tillbaka i hytten upptäckte vi att ur högtalarsystemet ljöd en fantastisk melodi, ljudet av dansband slog emot oss likt en tsunami slår in över stranden. Jag garanterar att det var med precis samma skräck som det mötte oss. I tax freen köpte vi en dunk vin, och jag lovar, den gjorde vår kväll mycket mer spännande. Tillsammans med pensionärerna hängde vi en stund i baren, tittade på dem som dansade gammeldans, vi insåg att vi inte ens fyllt 22 år än, gick tillbaka till vår hytt och drack upp vinet där. Efter varsin liter vin kan man påstå att vi went a bit crazy, och spelade bort hela 16 kronor på spelautomater, och vi vann ynka 2 kronor! Procentuellt så vann vi faktiskt en del, dock spelade vi bort vår storvinst så då räknas det inte längre, synd.

Frukosten dagen efter var inte lika rolig dock, det är en underdrift om jag säger att vi mådde dåligt. Men det var värt det för vi hade riktigt kul! Dock känner jag mig fortfarande ganska sliten, två dagar senare, säger det er någonting? Jag börjar bli alldeles för gammal för sådant här, hur orkar pensionärerna festa hårt och fortfarande vara kapabla till att resa sig ur sängen på morgonen? Det lär dröja innan jag ser på ett glas vin igen, that is for sure!

I helgen kommer äntligen min fina Sauron till den svenska marken och tillsammans ska vi ha en kanonhelg. Med lite myspys hos Lovis och hennes vapendragare Oskar ska vi njuta några dagar sedan bär det iväg på Spakryssning till Mariehamn. Ska bli såååå skönt! Mumma för kroppen! Vad tycker ni om detta?

Drömmar med lavendel
90 minuter
• Helkroppspeeling
• Varm helkroppsinpackning
• Massage med Lavender Body Spray
• Hårbottenmassage med
lanvendelolja
• Fotmassage med varma stenar

Låter skönt aight?

Helgen till ära får ni njuta av lite godingar på oss!

Enjoy!

Ja så häromkvällen styrde jag och Jessica färden emot Ica Maxi! Syftet? Att köpa ett graviditetstest till mig och en hårfärg till Jessica. Ja, det verkar knäppt eller hur? Om man inte får ligga borde man inte kunna bli gravid, eller hur? Fast nu är det så att jag har hört en berättelse, jag vet inte om ni hört den också. I alla fall, den handlar om en tjej som blir gravid, utan samlag, sen yrar hon runt i sandöknen någonstans i Mellanöstern och historien slutar med att hon föder i en öde lada bredvid en åsna. Nu vet jag inte hur mycket sanning det ligger i det här, men det får en att haja till. Tänk om jag också drabbas av detta och tvingas gå till Gothem för att föda på Idrottsplatsen. Hur skulle det se ut?

Tillbaka till storyn, vi velade länge mellan hårfärger och det slutade med att vi kom ifrån Maxi med en burk kikärter och ett gravtest i högst hugg. Väl hemma slängde vi oss över gravtestet som hungriga vargar och slet praktiskt taget förpackningen i småbitar. Jag bemästrade sedan den fina konsten att pinka i en mugg utan att pinka ner mina händer. Vi kan låtsas som det i alla fall. Doppa pinnen i pinket, lämna på ren plats och vänta… och vänta och vänta… och så vänta lite till. Helt klart några av de längsta fem minuterna i mitt liv. Tittar på klockan, sekunderna tickar ner. 5, 4, 3, 2, 1 NU! In på toaletten, stirra på pinnen. Hur många rosa streck? Ett! Gnuggar ögonen för att vara riktigt säker, ja, ett streck. Inga jungfrufödslar här inte.

Jag hade tur, det hade inte hon!

Alla ni män på Gotland, vart gömmer ni er? Jag garanterar er, jag har letat bakom varenda rauk! Går ni i ide i Lummelundagrottorna över vintern eller vart är det ni håller hus? Det skulle faktiskt kunna vara så, för där har jag inte letat än.

Ibland funderar jag över att lägga mig åt andra hållet, eller kanske båda? För att öka chanserna. Fast det spelar väl ingen roll vilket håll man ligger åt, det finns alltid något hos ens partner man irriterar sig på i alla fall. Man blir galen på karlar för att de aldrig fattar någonting. När du är märkbart upprörd över något frågar din karl:

”Är du arg?”

”Nej, jag är INTE arg.” svara du då trots att du är flyförbannad över något. Det faktum att han inte är kapabel till att förstå varför du är så upprörd gör dig bara ännu mer irriterad. Nu är du dessutom inte bara arg över den första saken, utan nu är du också förbannad för att din man inte förstår dig.

Vilket hamsterhjul! Föreställ dig nu situationen om den skulle utspela sig mellan två kvinnor. Det kan inte sluta bra! Ingen skulle ge sig, den ena hävdar att hon inte är arg medans den andra envist påpekar motsatsen. Resultatet? Förmodligen starten till ett tredje världskrig.

Eller, varför inte prova en kontaktannons? Den skulle väl bli ungefär så här:

Sjukskriven ätstörd kvinna utan vare sig bordsvett eller hyfs söker man (kvinna går också bra!) som är villig att flytta utomlands då kvinnan, som för övrigt är i sina bästa år, besväras av ledförslitning.

Vad tror ni om det? Kommer jag få några napp? Man börjar tveka va.. Den slutsats jag kan dra av detta är att jag nog bor kvar hos pappa i några år till, i alla fall tills jag blivit 30 eller så.  Det verkar säkrast eller hur?

Tills vidare fortsätter jag att drömma om Slash, han är mig alltid trogen!

Min mamma sa till mig häromdagen När du var liten var du mera skitig en ren! Det fick mig att tänka på den gången jag och min kusin Robin lekte på skitstacken. Fråga mig inte varför. I stundens hetta verkade det tydligen som en väldigt bra idé, och kul hade vi. Vi flög omkring där som vildingar och försökte undvika att fastna i skiten rent ut sagt. Vår nyfunna lycka dog snabbt dock när min kusins mor fann oss och tvingade med oss in för rengöring. Tillsammans satt vi där, nakna i badkaret och tittade förvånat på varandra. Hade vi gjort något dumt? Ingen aning. Vi förstod dock att den arga mamman som stod över oss med duschslangen och badtvålen i högsta hugg definitivt inte var något bra tecken, lika bra att hålla tyst.

En annan gång, med samma kusin, lekte vi i en gammal hundkoja som stod placerad bakom ladugården. Vi hittade en liten kamin på en åker som vi släpade dit. Efter en stund i eftertänksamhetens tecken beslutade vi att prova och elda i den. För inte kunde vi komma på någon förmaning om att inte elda bakom ladugården? Nej, inte vad vi kunna minnas i alla fall. Efter några timmar tröttnade vi på leken. Min kusin som av uppenbarliga skäl hade lite enklare att urinera på elden fick just detta i uppgift. När elden hade dött ut sprang vi glatt in till kalaset som hölls med anledning av min farmors födelsedag. Tydligen luktade vi inte jättegott så vi fick genomgå ett stenhårt förhör om vad vi egentligen hade sysslat med. Inget särskilt blev vårt svar. Efter att ha dubbelkollat att den gamla hundkojan fortfarande stod kvar på sin vanliga plats lades förhöret ner. Mitt i natten vaknade grannen av ett konstigt läte, han tittade ut genom fönstret och såg att hela hundkojan stod i lågor. Hela natten fick han sedan ägna åt att spruta vatten på närliggande lador så att de inte också skulle brinna ner. Behöver jag tillägga att inte elda bakom ladugården lades till på vår redan långa förmaningslista?

Vi gotlänningar är egentligen ett märkligt folk, lite av ett kylskåpsrensningensfolk. Vi är snåla, men inte riktigt lika snåla som smålänningarna. Vi är sävliga, men inte riktigt lika sävliga som norrlänningarna. Vi är patrioter, men inte riktigt lika mycket som skåningarna är. Vi är inskränkta men inte riktigt lika inskränkta som dalmasarna. Vi innehar de dåliga egenskaperna som våra landskapsmän är så kända för, men vi löper inte riktigt linan ut.

På samma sätt som stockholmare kan vara överdrivet stressiga så kan gotlänningar vara löjligt slöa. Ingen har speciellt bråttom och ja kumma när ja kumma är ett inpräntat motto.

Bristen på fordon gör vägarna till en stor livsfara för samtliga trafikanter. Då det ytterst sällan är fler än cirka fem bilar ute och far samtidigt tycker gutarna att blinkers är en överskattad uppfinning. Detta medför att vi svänger lite när vi vill, sannolikheten att vi har en bil bakom oss är synnerligen liten.

Så fort turisterna sätter sin fot på ön kör de direkt vilse på grund av avsaknaden på vägskyltar. Vi har bortsett ifrån lyxen att sätta upp skyltar eftersom vi alltid ändå vet var vi ska. Det verkar dumt att slänga bort skattepengar på något vi ändå inte är i behov av?

Vi ska inte ens tala om turisterna, för vi hatar dem allihop. Vi ser dem som de där irriterande flugorna som första surrar runt ute på skitstacken för att sedan landa på din nybakade kanelbulle du skall ha till fikat. Ett onödigt ont. Något vi inte vill ha i våra liv men som vi inte skulle kunna leva utan.  De är i vägen när man skall till Visby för att veckohandla, de tar de bästa solplatserna på stranden när du för en gång skull har tid för en timmes ledigt och de höjer inträdespriset på krogen. Inget gott kan omöjligt komma med dem!

Vi älskar dessutom att hata Pigge Werkelin, Furillen och dess ägare, kongresshallen, Kjell Skalberg och hans P-automater, alla kändisar som köper hus på ön, de som startar upp en konkurrerande firma, de som lyckas i livet samt alla typer av veckor som medför tursim (Stockholmsveckan, Politikerveckan, Medeltidsveckan, Ingemar Bergman-veckan.) Däremot är vi stolta över att deklarera att Babben är gotlänning, Erik Gadd likaså, även Ainbusk och Håkan Loob, hör till andelen gotlänningar vi stolt skryter om.

Många är löjligt hemmakära, rent av så envisa, och att säga ”Borta bra men hemma bäst” är en underdrift.  För gotlänningarna heter det snarare ”Hemma bäst, och allt annat skiter jag i.” Många verkar stanna kvar på ön i ren envishet, för ”där i Stockholm stressar de bara omkring och vet inte innebörden av hårt arbete.”

Jag har svårt att hålla mig för skratt när jag ofta hör gotlänningarnas oro när de väl ska lämna ön. Men gud, hur skall vi hitta på den där T-banan, och vad är det för transportsätt egentligen? Jag kommer åka helt vilse, jo så är det. Det hade varit skönare att stanna hemma, där behöver man i alla fall inte gå vilse. Herregud, titta på skyltarna och följ dem! Svårare än så är det inte. Klarar man sig inte i Stockholms tunnelbanesystem, ja, då klarar man inte mycket här i livet. De e bar o åk som en vis idrottsman en gång sa.